Allt om AAC-filer

AAC står för Advanced Audio Coding och är en förlustkomprimeringsmetod för ljudfiler. Den ger ofta bättre ljudkvalitet än MP3 vid samma bithastighet och är särskilt effektiv vid lägre bithastigheter. Idag är AAC standard på Apple-enheter, i YouTube-videor, på Nintendo- och Playstation-spelkonsoler samt hos många streamingtjänster.

Historia och utveckling

AAC utvecklades av ett konsortium av välkända företag, däribland Fraunhofer IIS (utvecklaren av MP3!), och antogs officiellt som standard av Moving Picture Experts Group (MPEG) i april 1997. Den första kommersiella användningen ägde rum redan 1997 när AT&T lanserade en digital musikbutik med AAC-filer. Det verkliga genombrottet kom dock först 2003, när Apple lanserade iTunes Store (idag Apple Music) och använde AAC som musikformat.

Teknisk utveckling

Sedan den första versionen har flera tillägg lagts till AAC-standarden. Idag skiljer man mellan:

• AAC-LC (Low Complexity) – den mest utbredda profilen, standard hos iTunes och de flesta streamingtjänster
• HE-AAC (High Efficiency) – optimerad för låga bithastigheter, använder Spectral Band Replication (SBR); definierad 2003
• HE-AAC v2 – kompletterar Parametric Stereo för ännu lägre bithastigheter; definierad 2004/2006
• AAC-LD (Low Delay) – för realtidskommunikation som VoIP; definierad 2000
• xHE-AAC (Extended HE-AAC) – den senaste varianten, kombinerar röst- och musikkodning för adaptiv streaming

Patent och licensiering

Till skillnad från MP3, som är patentfritt sedan 2017, omfattas AAC fortfarande av patentskydd. Patentinnehavarna inkluderar bland annat Fraunhofer, Dolby, Sony, Philips och Microsoft. De sista baspatenten för AAC löper förmodligen ut 2028, medan patent för tillägg som HE-AAC löper åtminstone till 2031.

AAC vs. MP3

AAC utvecklades för att ersätta MP3. Tekniskt sett har detta lyckats, eftersom AAC använder en effektivare komprimering och en förbättrad psykoakustisk modell, vilket innebär att det bättre kan skilja mellan hörbara och icke-hörbara ljudkomponenter. I praktiken innebär detta att AAC kan leverera mindre filer med samma kvalitet eller bättre kvalitet med samma filstorlek. Ändå kunde AAC inte tränga undan MP3, för stort var tidsförsprånget, för små var de tekniska skillnaderna. Därför existerar idag båda formaten parallellt, vart och ett med sina egna fördelar.

Källor

• Wikipedia: Advanced Audio Coding
• Fraunhofer IIS: MP3 och AAC förklarat (PDF)